Tony Tanga intervjuad på Dansens Hus hemsida

Det är första gången någon annan står för er koreografi. Hur har det varit?
– Med tanke på hur omständligt vi själva har arbetat, alla har åsikter om allt, så är det en ren befrielse och lättnad. Det har aldrig jiddrats så lite i laget som under repetitionsperioden med Efva. Bortsett från det rent arbetsmiljömässiga har det betytt att vi har gått igenom en hisnande konstnärlig utvecklig: det har gjort oss djärvare.

Varför började ni jobba med just Efva Lilja?
– Vi ruvade länge på idén att låta en danskoreograf göra något med oss. Efva var vår drömkandidat och vi visste att hon även intresserat sig för elementet vatten. Vi samlade mod, frågade, och efter ett års funderande tackade hon ja!

Dans möter konstsim – vad är den största utmaningen i det?
– Eller ännu tydligare: scenkonst möter idrott. Konstsim är framför allt inriktad på fysisk prestation och “vackra”, samtidiga rörelser. Det vi nu har arbetat med har i varje sekund handlat om uttrycket, om de känslor och stämningar som förmedlas. Det går djupare, och är mycket mer självutlämnande än något vi har gjort.

Verket utforskar manliga klichéer – vad kan det vara för klichéer som vi får se?
– Manliga klichéer känner nog alla till, men sammanhanget gör att vi både illustrerar och utmanar dem. Det vore ett misslyckande om man efter föreställningen bara hade bekräftade klichébilder med sig hem.

Det är mindre än en månad kvar till premiär på föreställningen Män emellan. Repetitionerna har intensifierats. Premiären är utsåld – missa inte att boka till någon av de övriga fem föreställningarna via Ticnet!

Glimtar från repetition. Foto: Efva Lilja

En fin film om Aquadettes, en grupp äldre amerikanska damer som simmar konstsim och röker gräs. Den äldsta är 96.

Artikel i The Guardian